Kung Bore Lyrics

I ljuset frá¥n min lykta
ser jag skuggan utav sorg,
drá¶mmar som har slocknat
ifrá¥n ett liv som haft sin tid.
Inte kan jag stᥠoch se pá¥
dᥠvi flyr,
verklighet och sanningar
dá¤r moralen á¤r fantasi.

Det á¤r ju du sjá¤lv som vá¤ljer,
det á¤r ju du sjá¤lv som svá¤ljer,
deras sagor och lá¶gner och fjá¤sk.

á?r det sant att á¤ven de som talar
há¶gt starkt och rá¤tt
planterar dá¶da blommor?
Dᥠkan det inte vara lá¤tt
fá¶r má¤nniskan att tro
pᥠGud att han á¤r stor,
ná¤r tystnaden breder ut sig
i huset dá¤r hon bor.

Det á¤r ju du sjá¤lv som vá¤ljer,
det á¤r ju du sjá¤lv som svá¤ljer,
deras sagor och lá¶gner och fjá¤sk.

Kung Bore á¤r dá¶d
och vá¥ren, den nyvalde á¤r folkets hjá¤lte.
Visioner fá¶ds
och det á¤r dags att befolka
sina massiva luftslott.
Livets panorama,
hallucination, jag har
lá¤ngtat ná¥got sᥠgrá¤nslá¶st.
Ge mig evig insyn
in i drá¶mmarnas land,
fá¶rst dᥠblir jag lycklig.